"Dreamers Never Live, Only Dream of It"

Det blev inte krogen i söndags. Planerna blev omgjorda och till Norrtälje orkade jag inte ta mig. Även fast jag hade sett fel och inte alls skulle ha behövt gå upp klockan sex på måndagen utan två timmar senare.

Önskar ofta att alla mina vänner bodde runt hörnet.

Vi skulle kunna leta upp en femma eller något och bo i ett kollektiv, röka vattenpipa, flumma runt, lyssna på asbra musik, ha fester och inte oroa oss för ett skit.

Men världen funkar inte så. För det är hyra att dela lika på när alla inte tjänar like, det är mat som kostar så man blir ruinerad, det är ovissheten om framtiden. Det skulle vara så jävla kul och så jävla jobbigt.

Det skulle aldrig ske.

Alla saker man tänkte sig fram till att man slutade gymnasiet inträffade aldrig - eller så blev de inte som man tänkt sig. Och just när man hittade hem så drog man vidare. Alltid på väg någonstans - ingen fast punkt, inget att hålla fast vid och bygga ett liv kring, inget som stämmer överens med var ens tankar befinner sig.

Jag vill ha sommar och sex utomhus, jag vill festa hela helgerna, jag vill skriva alla vardagar, jag vill fika med mina vänner, jag vill hänga och bara vara, jag vill gå på konserter och sova i tält och inte veta var vi kommer vakna nästa dag. Jag vill komma hem till en plats jag känner är mitt hem.

Så trött på vinter, så trött på pengar jag inte har, plugg jag inte är motiverad till och att inte se mina vänner tillräckligt ofta.

Fast det är ju orättvist att säga att allt är åt helvette. Vissa saker är ju så bra de kan bli. Får helt enkelt sluta drömma nu och börja leva innan jag upptäcker att hela livet har gått.

Dags att börja göra saker istället för att önska att allt var som det ändå aldrig kommer att bli.

Och jag är så rackarns glad att jag har en lägenhet och söt!