Ute På Hal Is

Söt har sitt nya pannband som han köpt åt sig på sig inomhus. Det har han haft sedan vi kom hem, runt fyra, efter att ha varit på en liten promenad med min kattunge, Yukiko.

Vatten är kul, även i fryst form. Det tycker i alla fall Yukiko efter att hon, ganska misstänksamt hade undersökt sjön. Det var första gången hon såg is så det är inte så konstigt att hon inte riktigt litade på att hon kunde gå på det - även om kottarna rullade ovanpå vattnet, som var ovanligt stilla och blankt, märkligt det där, och inte guppade omkring. För man vet ju aldrig - sjön brukar ju inte ha en tillräckligt hög densitet för att vara bärande. Man brukar ju bli blöt. Men när hon väl gick ut på isen och gått lite så blev det genast en ny favoritsysselsättning.

Det är förbaskat kallt ute. Men det är finare med frost än utan så då kan man väl kanske stå ut med att det är lite kallare.

Söt är söt. Ser verkligen fram emot en mysig vinter tillsammans med honom. Juliga dagar med glögg (även om söt inte tycker om glögg), frostiga dagar med promenader i solnedgång som målar världen i ett skimmer av rosa och glödande guld, snöiga dagar med stora flingor som fångas på tungan och sedan varm choklad, filtar och kuddar och filmer, White Russian och kladdkaka. Vintern ser ut att kunna bli mysig och fin i år istället för kall, mörk och lång(tråkig).

Nu har söt tagit av sig sitt pannband och vill spela TV-spel. Eller kanske titta på film. Det ger sig nog.